Herråkra

Herråkra landskap, m.m.

Man med karta vid vägskylt för Herråkra

Vad är Herråkra? Är det en ort, är det en socken, eller vad är det? Det kan vara lite förvirrande, eftersom vägskyltarna som leder till Herråkra, egentligen leder till byn Vraneke. På en del kartor står det Herråkra och på andra står det Vraneke, men på vägskyltarna står det alltså Herråkra. Kyrkan ligger i Vraneke och kallas Herråkra kyrka, eftersom Herråkra socken är lite större än endast byn Vraneke och innefattar flera olika byar. Sedan 2016 är Sverige indelat i distrikt, där distrikten utgör de områden som den 31 december 1999 var socknar. Så området kallas nu för Herråkra distrikt.

Karta

Herråkra utgör det minsta av de fem distrikt som finns i Uppvidinge kommun och ligger som ett litet bihang i sydvästra delen av kommunen. I väster gränsar Herråkra mot Växjö kommun och i söder mot Lessebo kommun.

Herråkra ligger nästan mitt i Småland, fast mer i den sydöstra kvadranten om man är noggrann. Under Vikingatiden och medeltiden bestod Småland av flera små land (folkland) och Herråkra tillhörde då Värend. Befolkningen kallades virdar. Fast detta var innan området kallades Herråkra. Namnet Herråkra infördes i början på 1600-talet, då den första kyrkan byggdes. Herråkra ingick också i Uppvidinge härad (som var lite större än nuvarande Uppvidinge kommun).

Byar och hemman i Herråkra

I norr har vi Hult, Magersryd, Holmahult, Holma och Vraneke. Sedan har vi Bihult, Skruv och Råsa. I söder finns Heda, Skeppetorp, Björneke och Merhult.

Ortnamn

Namnet Herråkra användes i en tiondelängd från 1629 som namn på socknen (Herråkra Sochnn). Förledet Herr- skulle kunna syfta på Herren Gud och efterledet -åkra användes ofta för platser med någon religös roll (det är ju namnet för kyrkan), så det skulle kunna betyda "Herrens åker". Men det skulle också helt enkelt kunna syfta på att kyrkan byggdes vid en åker. I en skrift från 1758 av kyrkoherde Sven Laurén sägs det att kyrkan byggdes vid en åker kallad Hallåker.

Namnet Vraneke benämns 1545 som Wraneckij. Det kan vara en sammansättning av det fornsvenska ordet vren som betyder hingst och eke som står för en hednisk kultplats.

Hult betyder skogsdunge och det ingår både som enskilt namn för byn Hult och som efterled i Bihult. Förledet Bi- betyder kort och gott bi och visar på att det var en plats med biodling. År 1545 omnämns byn med namnet Bioltt.

Magersryd omnämns 1538 och 1539 med lite olika namn som Marlsryd, Marilsryd och Malesryd, men har sedan blivit Mager. Det kan ha kommit från ett personnamn. Efterledet -ryd betyder röjd mark och användes under medeltiden för byar med slåtter- eller betesmark. Under 1500- och 1600-talet fick också många nybyggen i skogsmark namn som slutar på ryd.

Björneke förekommer 1480 med stavningen Biorneke. Det skulle kunna syfta på att det funnits björn i trakten, men det kan också komma från det fornsvenska ordet biur, som betyder bäver.

Merhult skrevs 1545 som Medelhwltt. Det har troligen tidigare haft förledet miþer, med betydelsen "mitt på belägen", kanske med syftning på gränsen till Kongahärad.

I boken Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige förekommer Skeppetorp med namnet Skäggetorp. Både Holma och Skäggetorp omnämns som löjtnantsboställen i notisen om Herråkra.

Uppvidinge härad omnämns 1299 som Opwidinga härad. Ordet widinga kommer från ved, som betydde skog, så Opwidinga syftade på "folket i uppskogen" eller "övre skogen" i nordöstra delen av Värend.

Landskap

Herråkra är 75,6 km2. Det är ganska flackt, men höglänt landskap, som ligger mellan 230 och 260 m.ö.h. Herråkra kyrka ligger på en av de högsta punkterna på 266 m.ö.h. Detta kan jämföras med den närbelägna staden Växjö, som ligger på 160-170 m.ö.h.

Terrängen är stenig och den uppodlade marken är ganska liten. Huvudsakligen består landskapet av av skog, mossar och småsjöar.

Utmed gränsen mellan Växjö kommun och Herråkra rinner Fibbleån. Den har sin källa i Vraneke, där större delen av byns hushåll har sin vattenförsörjning. Ån är 23 km lång och rinner genom Holmasjön och sedan genom morän och torviga marker ner till sjön Rottnen vid Hovmantorp. Den ingår i Ronnebyåns avrinningsområde. Ån har tidigare varit viktig för Björneke, där det funnits flera kvarnar och sågverk. Det har också under 1800-talet varit en flottled från Gassjön ner till Hovmantorp.

Naturreservat

Folkmängd

Antalet invånare har varierat en del och var som mest vid mitten på 1800-talet. År 1850 var det 504 personer som var bosatta i Herråkra. Under 1900-talet har befolkningen sedan sjunkit och är nu på den lägsta nivån, 138 personer år 2020. I Uppvidinge är folkmängden 9503 invånare, vilket betyder att det endast är knappt 1,5% av kommunens invånare som bor i Herråkra. Ytan (75 km2) är c:a 6% av kommunens yta (1227 km2).

Herråkra har alltid varit glest befolkat och just nu är befolkningstätheten endast 1,8 inv/km2, jämfört med 7,7 inv/km2 för kommunen eller 25,5 inv/km2 för hela riket.

Folkmängden i Herråkra år 1800-2020
Diagram som visar folkmängdens förändring

Källor