Herråkra

Historia

Det finns inga fornlämningar i Herråkra som visar när trakten började befolkas, men ortnamnet Vraneke anses härröra från Järnåldern. Efterledet eke står för att det var en hednisk kultplats. I en tiondelängd (lista över vilka som betalt tiondeskatt) från 1545 omnämns Vraneke med namnet Wraneckij. Redan då fanns de tre skattegårdarna Södergården, Norrgården och Östergården.

I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon över Sverige från 1862 finns en notis om Herråkra och Wraneke. Där kan man bl.a. läsa "Allmogen här hade år 1543 hemligen öfverenskommit med konung Gustaf I:s befälhafvare, Jakob Bagge, att låtsa vara af den upproriska Dackens medhållare, för att upptäcka hans tillhåll och fasttaga honom; men då denne märkte deras afsigt, flydde han till Bleking."

Herråkra hörde tidigare till Dädesjö församling, men då det var en lång och besvärligt kyrkväg dit, sanktionerade Gustav II Adolf år 1614 att ett kapell skulle byggas i Vraneke. Från början planerade man att bygga kapellet vid den gamla offerkällan Capple källa, vid Källehult mitt emellan Vraneke och Hult, men bygget flyttades sedan till Vraneke.

Kapellet och sedermera kyrkan ligger i Vraneke, men kyrkans namn är Herråkra kyrka. Det är inte kopplat till någon by eller gård med det namnet, utan är istället ett namn som skulle kunna betyda Herrens åker. I en skrift från 1758 av kyrkoherde Sven Laurén sägs det dock att kyrkan byggdes vid en åker kallad Hallåker och att den fått sitt namn därifrån. År 1629 används namnet Herråkra i en tiondelängd, där Herråkra Sochnn står som rubrik för ett antal byar och hemman – från Hult i norr till Björneke i söder.

Kapellet var ganska litet (kyrkorummet var 10,5 x 6,5 meter) och i slutet av 1700-talet var det trångt. Herråkra hade då c:a 400 invånare. Så kapellet revs och 1803 påbörjades bygget med en ny kyrka på samma plats. Kyrkan är byggd i trä och invigdes 1820. Kyrkan hade ett trubbigt torn och rödmålade väggar. 1902 renoverades den med ett nytt torn, nya fönster och blev vitmålad.

Kapellet Kyrkan 1889 Kyrkan 2014
Klicka på bilderna för att förstora dem

Herråkra har sedan utvecklats och förändrats, men ändå behållt sin karaktär. Under 1800-talet skedde en del laga skiften, men utflyttningen av gårdarna var ganska liten, vilket bl.a. kan ses i västra delen av Vraneke, där gårdarna fortfarande ligger tätt. Det har funnits två skolor (en i Björneke och en i Vraneke) och det har funnits affär, telegraf och postkontor i Vraneke. Under 1800- och 1900-talet har Herråkra varit en egen kommun, för att sedan ingå i Lenhovda kommun och slutligen Uppvidinge kommun. Skolorna, telegrafen och postkontoret är numera nedlagda och år 2020 var det endast 138 bofasta invånare, men distriktet Herråkra är ändå en levande och vital trakt. Det finns en aktiv hembygdsförening och många företag (flera enmans- eller famlijeföretag).

Herråkraborna har alltid själva tagit tag i problem och hittat lösningar. Under 2000-talet bildade man en egen fiberförening och började själva dra fiber för Internet. Detsamma gjordes tidigare under 1900-talet då telefonledningar skulle dras. Då satte man upp telefonstolpar och drog ledning från Lenhovda till Vraneke och en telfonväxel inrättades i Rydholm (affären), där postkontoret redan fanns.

Några händelser av olika vikt värda att notera

1000-talet?Osäkert när, men trakten började troligen befolkas under senare hälften av järnåldern (vikingatiden). I Linnebjörke och Lenhovda finns dock fornlämningar från tidiga järnåldern (500 f.Kr).
1480Björneke omnämns med namnet Biorneke.
1545Byn Vraneke omnämns med namnet Wraneckij i en tiondelängd.
1546Byn Hult omnämns i en jordebok, där två hemman tas upp i skattelängden.
1614Herråkra församling bildas efter en utbrytning från Dädesjö församling. Detta sanktioneras i ett brev från Gustav II Adolf, bl.a. p.g.a. av besvärlig kyrkväg till Dädesjö. Ett kapell byggs.
1629Herråkra socken (Heråkra Sochnn) nämns i en tiondelängd från Dädesjö som en rubrik för ett antal byar och gårdar, bl.a. Vraneke, Hult, Heda, Skeppetorp, Råsa, Björneke och Holma.
1796Biskopen besöker Herråkra och tycker att kapellet är för trångt för de c:a 400 invånare som då finns i Herråkra socken.
1803Kapellet rivs och den nuvarande träkyrkan byggs på samma plats.
1860Församlingens förste folkskollärare Nils Peter Söderlind anställs. Några år senare, 1869, blir Magnus Rydén (från Hova vid Magersryd) folkskollärare i Herråkra och innehar den posten fram till 1899. Innan skolhuset fanns höll man skola på "Gummessons vinn". Bild på Magnus Rydén
1863Herråkra socken blir en landskommun i 1863 års kommunreform.
1868Lanthandlare Björkman flyttar in på Rydholm i Vraneke.
1874En poststation inrättas i Herråkra. Föreståndare blir först Björkman på Rydholm, men rollen övertas sedan av folkskolläraren Magnus Rydén.
1877Carl Peter Jonasson och hans hustru Sara Lisa tar över lanthandeln på Rydholm. Deras son Frans Oscar (17 år gammal) startar samtidigt en uraffär i Rydholm. Uren importerades från Tyskland och Schweiz. Klocka med texten Herråkra
1878Efter bara fyra år läggs poststationen ner, då lantbrevbäring istället införs. Dels var det soldaten Lilja från Linnebjörke som gick sträckan Dädesjö-Vraneke och dels soldaten Snygg som gick sträckan Lenhovda-Vraneke en gång per vecka.
1885Skolhusen i Björneke och Vraneke byggs. Skolklass framför skolhusetSkolklass framför skolhuset
1893-1901Poststationen i Herråkra återinförs 1893, men läggs sedan ner igen 1896. Urmakaren Oscar Carlsson hade då flyttat sin verksamhet från Herråkra till Växjö (där den finns kvar än idag på Storgatan) och postgången i Herråkra motiverade inte längre att poststationen fanns kvar. Men poststationen återinfördes igen år 1901 och ny postmästare blev handlare Holmström, som var handlaren på Rydholm mellan 1898 och 1905.. Poststämpel med Herråkra från 1909
1800-talets slutVid denna tid finns även en annan handlare i Vraneke. Det är Johan August Smith (född Carlsson) som är smed och lanthandlare. Hans föräldrar flyttade till Vraneke 1865. Huset, som nu inte finns kvar, låg mellan de båda Östergårdarna, kanske vid nuvarande vägskälet till Växjö. I det "Smitska huset" verkade Smith som smed och lanthandlare fram till sin död 1919. Teckning av Smiths hus
1902Kyrkan renoveras, bl.a. höjs tornet.
1905Carl August Johansson tar över lanthandeln och postkontoret i Rydholm och C. Johanssons Speceri & Diversehandel öppnar. Bild på Rydholm
1913Bönderna i Vraneke, Råsa och Skruv går samman och köper en gemensam tröska och en tröskeförening inrättas.
1920-taletHerråkra IF bildas. föreningen gör sedan ett uppehåll mellan 1934 och 1950.
1921Telefonledningar dras från Lenhovda till Vraneke. En växelstation sätts upp i Rydholm (affären).
1928Herråkra kyrkliga syförening bildas.
1933Herråkra får elström.
1936Skolan i Björneke läggs ner.
1947Telefonväxeln flyttas från Rydholm till Fridhem, där den sedan finns kvar till 1964, då telefonnätet moderniseras.
1950Herråkra IF återuppstår först med fotboll och sedan med bordtennis.
1952Herråkra kommun uppgår i Lenhovda landskommun, som sedan blir Lenhovda köping 1956.
1953En lokal planeras att byggas vid fotbollsplanen av Herråkra IF och Herråkra byggnadsförening bildas.
1955Första etappen av Hobbylokalen är klar. En byggnad på 6x10 meter.
1964Skolan i Vraneke läggs ner. Skolbarnen får nu istället åka till Lenhovda.
1962Postkontoret stängs och postgången övertas av lantbrevbäring (nu med bil och inte som tidigare till fots) från Lenhovda.
1971Herråkra ingår i Uppvidinge kommun efter kommunreformen.
1972Affären upphör efter nästan 100 års verksamhet i Rydholm.
1990Föräldrakooperativet Lingontuvan öppnar i Hobbylokalen med dagis/fritids-verksamhet.
2003Nya vägen till Växjö (842 mellan Herråkra och Möcklehult) invigs.
2007Efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 börjar Eon gräva ner elledningarna.
2008Lingontuvans verksamhet upphör.
2014Föreningen Herråkra fiber bildas, för att dra fiber för Internet i Herråkra. Verksamheten övertas några år senare av UppCom. Fiberanslutningen börjar kopplas in 2018/19 i Hult och Vraneke. Utbyggnaden fortsatte sedan söderut mot Björneke och blev klar 2021.

Källa