Ekvillans historia
Som de flesta känner till är Ekvillan ett hus i Vraneke by där Herråkra sockens fjärdingsman Oskar Hultgren bodde. Många andra har också bott där, och fram till idag flera ägare.
Fastighetens historia börjar 1932 då köpekontrakt skrevs mellan Josef och Elsa Karlsson i Vraneke Södregård och Oskar Hultgren och köpebrev upprättades året efter. Tomten var nu köpt till en kostnad av 500 kronor. Fastigheten fick beteckningen Vraneke 3:13 och avstyckades från hemmansdelen 1/8 mantal Vraneke Östregård J.R. nr. 3:2. Det var i samband med köpebrevet 1933 som fastigheten fick namnet Ekvillan. Det blev sedan byggmästare Aron Karlsson som ritade och byggde huset. Han var bror till byggnadssnickarna "Oskar på lilla Ryd" och "Simon på Solhaga" alla födda i Magersryd. Vid tiden för Ekvillans uppförande bodde Aron i Eke, fastigheten Östraborg. Jag kan antaga att hans bröder var med på det bygget. Något som jag inte kan bekräfta men som berättats är att hela bygget skulle ha kostat ca. 5000 kronor. På den tiden kostade en liter mjölk 21 öre och en liter bensin 25 öre. En industriarbetares lön var mellan 5 och 6 kronor per dag.
Oskar Hultgren
Oskar Albin Hultgren föddes den 22 jan. 1899 i Hult på soldattorpet nr. 91 under Hult Storegård. Hans far hette Carl Oskar Larsson och var född på Hult Storegård. 1892 blev han antagen till soldat vid Kalmar Regemente och flyttade till soldattorpet nr. 91 u. Hult Storegård. Där efterträdde han den då "avskedade" soldaten Löfgren. Löfgren dog året efter 54 år gammal. Nu tillkommer namnet Hultgren. 1894 gifter Carl Oskar sig med soldatdottern Emeli Johannesdotter Kämpe från Vägershult soldattorp nr. 67 i Lenhovda socken. Senare står Carl Oskar som v. Korpral. 1915 när Carl Oskar är 44 år slutar han som soldat och familjen flyttar till Hult Södregård där han arrenderar 1/8 mantal. Sonen Oskar Hultgren hade nu inte mindre än 10 syskon och samma år flyttar han 16 år gammal som dräng till Gräsmo och hans två äldre syskon till Björneke Södregård. Oskar Holmberg arrenderar nu soldattorpet. Efter 4 år i Gräsmo flyttar Oskar Hultgren till Västorp Amundsgård i Furuby socken och står som arbetare. Tillbaka till Herråkra 1922 till Lilla Bihult. Dit hade fadern med familj flyttat 1921. För Oskar finns en anteckning om Hagaberg Lantbrukskola under tiden i Lilla Bihult. Sedan är han dräng i Skruv ett år till 1927 och flyttar tillbaka till Lilla Bihult där föräldrarna bor. Fadern står som torpare.
Syskonen hade då flyttat åt olika håll, exempelvis Erik till Visby, Carl Bertil till folkskole-lärarseminariet i Göteborg, Knut Sigvard till Grimslövs folkhögskola. Jag vet inte men skulle hålla för troligt att nästa boende för Oskar Hultgren blir Ekvillan i Vraneke, i varje fall bodde han där från mitten av 30-talet och livet ut. Han dog 1984.
Oskar Hultgren blev fjärdingsman i Herråkra socken men också kyrkovaktmästare med uppgift att sköta ringningen i Kyrkan. Många av oss minns när luckorna uppe i tornet öppnades till helgmålsringning på lördagskvällen och klangen ljöd över byn. Som barn var vi mäkta imponerade och rädda när vi fick följa med upp, bjälkarna i tornet skakade. Utsikten beundrades och lådkameran kom fram.
Fjärdingsman
Enligt Wikipedia: Fjärdingsman var länge ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades under slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat. Benämningen fjärdingsman (i dagligt tal tidigare oftast "fjärsman") har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingar. Från början tillsattes en fjärdingsman i varje fjärdedel av ett härad, men från 1850 kom standard istället att bli en fjärdingsman i varje socken. Titeln försvann 1954.
Fastigheten Ekvillan byggs
Köpekontrakt
"Till fjärdingsmannen Oskar Hultgren i Vraneke upplåter och försäljer vi undertecknade från den oss tillhöriga hemmansdelen 1/8 mantal Vraneke Östregård i Herråkra socken ett till byggnadstomt avsett jordområde beläget å nämnda hemmansdels inägor och gränsande i nordost till allmänna bygdevägen med en längd av cirka femtio (50) meter och i nordväst till vägen till lägenheten Fridhem med cirka (40) meter och skall området hava alltigenom samma bredd och i sin helhet utgöra cirka 2000 kvadratmeter. Jordområdet försäljes att för all framtid avstyckas från hemmansdelen och hava vi för detsamma betingat oss en köpesumma av femhundra (500) kronor i ett för allt, och skola de å området växande träden, samt en därstädes befintlig gammal lada ingå i köpet. Köpesumman skall betalas den 15 februari 1933 då köpebrev utfärdas och för lagfarts erhållande nödiga åtkomsthandlingar överlämnas. Alla kostnader för tomtområdets avstyckning och för lagfart å densamma skola betalas av köparen. För den sten som vid de tillämnade byggnadernas uppförande på tomtområdet bliver därstädes överflödig och hindrande skall köparen äga rätt att bortföra och ordentligt upplägga i ett gammalt grustag, eller s.k. 'mohåla', beläget nära allmänna vägen ca. 300 meter från det inköpta området. Sålunda avhandlat och överenskommet.
Vraneke den 29 november 1932
Josef Karlsson Elsa Karlsson
Säljare
Oskar Hultgren
Köpare
Säljares och köpares namnteckningar bevittnas
J.P. Johansson Janne Johansson
Råsa Råsa"
Köpebrev
Ett köpebrev upprättas där det framgår att tomten blir 2009 kvadratmeter och därutöver enligt karta och beskrivning och med beteckning J.R.nr.3:13. Det står också "Den försålda byggnadstomten, som av köparen tillträtts, har erhållit namnet Ekvillan". Köpebrevet är undertecknat den 21 aug. 1933.
Säljarnas egenhändiga namnteckningar är bevittnade av Fr.E. Nilsson i Holmahult och Arvid Johansson, Herråkra.
Boende i Ekvillan
Av en mantalslängd kan jag se boendet under året 1941. Förutom Oskar Hultgren bodde i huset hans mor änkan Emeli Karolina Hultgren f. Kämpe och hans bror Knut Sigvard. Knut står som torvarbetare. En annan bror till Oskar nämligen Erik bodde granne i Fridhem med hustru och två döttrar. Fridhem ägdes då av Ester Nilsson. Ester var dotter till soldaten och väktaren Håkan Gustav Nero i Hult och gift med Karl Herman Nilsson från Källehult. I Fridhem bodde också en sömmerska Anni Sofia Johansson från Hälleberga. Som granne i prästgården bodde kyrkoadjunkten Erik Folke Asplund som jag minns mycket väl. Oskar hade vissa tider hyresgäster. Då bodde han själv i andra våningen. Ett av rummen där uppe har använts som kök.
Efter Oskars död kom tyska ägare i två omgångar varav i ena fallet mannen hette Rudolf Wintermantel och efter honom hette ägaren Barbara Schneidewind från Berlin. Under denna tiden renoverades yttertaket, avlopp anlades, nya vatten- och avloppsledningar och badrum tillkom. År 2002 köpte jag fastigheten och det blev mycket att göra både inne och ute. Det var ju i grunden ett mycket bra hus så en del snickerier, målning, tapetsering, gräsklippning m.m. var väl värt att göra. Två ekar är kvar och huset är ett bra fritidsboställe som ger mig tillfälle att bo i hembyn Vraneke.
Nu är det alltså 80 år sedan Hultgren köpte fastigheten.
