Historien om Fridhem i Herråkra
Huset Fridhem i Vraneke har historisk anknytning till Kylleskruv och glasbruket där.
Under 1800-talet fanns det många glasbruk i Uppvidinge. De var kanske inte lika stora som vi ser i dagens glasrike men betydde säkert mycket för bygden. Behovet av glas som bruksföremål fanns ju också. Ett av dessa glasbruk fanns i Kylleskruv som ligger i Lenhovda socken.
Strax i utkanten av byn Kylleskruv med sina gårdar med parhus och öppna uppodlade marker anlades år1879 (farmor Ida var då 18 år) ett glasbruk med till stor del tillverkning av flaskor. Glasbruket brann ner redan efter åtta år, 1887 och återuppbyggdes ej. Kylleskruvs Glasbruk gick i konkurs och strax efter det köpte urmakaren i Vraneke Frans Oskar Carlsson disponentbostaden vid glasbruket. Huset plockades ner och flyttades till den plats där Fridhem står idag. Detta var i slutet av 1880-talet. Fastigheten till huset var tidigare inköpt från Vraneke Östregård för 100 kronor och årlig avgäld av 20 kronor Huset byggdes upp, det var i en våning då. Huset inreddes till urmakeri och Frans Oskars verksamhet växte.
Frans Oscar föddes i Lenhovda 1860. Fam. flyttade till Rydholm, Vraneke någon gång under 1870-talet. Redan vid 17 års ålder startade han uraffär i Rydholm. Han gifte sig 1884 med Hildegard Bernadine Petersson från Lenhovda. De fick sex barn varav det första, Oskar, följde i faderns fotspår. Postorderfirma startades också. Urverk impoterades från Tyskland och Schweiz och klockfodral från Tibro. Det blev mycket post, en poststation upprättades i Herråkra där Frans Oscar blev föreståndare. Men resurserna för posten i Herråkra räckte inte till så verksamheten flyttades till Växjö år 1895, där senare sonen Oscar fortsatte verksamheten. I Lenhovdakrönikan 2007 finns en utförlig beskrivning om Frans Oskar Carlsson och postorderförsäljningen i Herråkra.
Frans Oscar sålde Fridhem till byggmästaren Carl Eberhard Lövberg. Carl Lövberg var född år 1876 på Löfholmen under Lövås i Hovmantorp där hans far Lars Peter var torpare. Efter att Lövberg hade flyttat till Fridhem gifte han sig år 1900 (F. Bexell vigde) med Hanna Adolfsdotter(född 1882) från Skruv. Hanna var dotter till hemmansägaren Adolf Johansson i Skruv. Lövberg var som sagt byggmästare och det var han som byggde det nya fina huset på Vraneke Södregård under vår farfars Jonas Peters tid och som senare blev vårt hem. Lövberg specialiserade sig på att bygga skolhus också, bl.a byggde han skolhuset i Hultäng (Gårdsby) där mor, Elsa Petersson gick i skolan.
Det blev ny ägare ännu en gång och det var Kalle och Ester från Källehult som köpte Fridhem. Kalle var Karl Herman Nilsson som var född i Källehult (Kapple) år 1885 och 4:de barnet till hemmansägaren Nils Peter Nilsson (f. 1846 i Källehult) och Charlotta Carlsdotter i Källehult. Charlotta var född 1844 på Hult Söragård. Ester var en av vår kände soldat och väktare Håkan Gustav Neros (1854-1940) många döttrar. Han hette Johannesson och kom från Lenhovda. Hans hustru var Anna Sofia Johannisdotter (född 1854) och kom också från Lenhovda. De fick 11 barn varav 10 i soldattorpet nr 94 i Hult.
Ester var född år 1893. Det kan ju också nämnas att Neros dotter Klara Jenny Charlotta arbetade hos farmor Ida och farfar Jonas Peter Vraneke Södregård någon tid under 1890-talet. De köpte Fridhem men bodde aldrig där. De skulle i alla fall förse huset med en andravåning. En byggmästare Oskar Petersson från Lenhovda anlitades. När han hade arbetat med detta en tid ville han ha ett förskott. Eftersom Ester stod som ägare skulle hon betala men då visade det sig att hon hade inga pengar. Detta var någon gång under 1940-talet. De fick sälja Fridhem och då kommer min far Josef Karlsson in i bilden, han köpte Fridhem för omkr. 10 000 kr. Under några år på 1940-talet inrättades en syfabrik i huset och ingen bodde där då.
Syfabriken lades ner och Ernst Karlsson med familj, hustru Elsa och sex barn, flyttade in. Efter några år ville televerket ha en kopplingsstation i Herråkra och den blev förlagd till Fridhem. Ernst och Elsa tog sig an att sköta televäxeln. Ernst och Elsa byttes vid att koppla samtalen. Det var på den tiden när telefonnummren var nr.10 o.s.v. och man fick veva på telefonen för att ringa upp. Man kom då till denna växeln och talade om vilket nummer man ville komma till och Ernst drog i sladdarna så det blev rätt. Men det var inte alltid man kom ihåg numret, då sa man barn namnet på den man ville prata med så visste Ernst vad numret var eller kunde han tala om att det var ingen ide att koppla för dom är inte hemma idag. Deras son hette Bertil, eller "Bertil på Fridhem" som vi alltid sa, Birger och jag lekte mycket tillsammans med honom, bland annat gjorde vi första jobbet med röjning till det som senare blev vår fotbollsplan intill den den gamla dansbanan och skyttevallen. Detta är där numera parkeringen där Hobbylokalen ligger.
Tillbaka till Fridhem, Arvid Johansson eller "Arvid på Sjöborgen" som man mest sa var snickare och även sågmästare på sågen var anlitad att renovera andravåningen på Fridhem för nu skulle Bertil och Ella Jonsson flytta in på andravåningen. Bertil Jonsson hade ett åkeri med en lastbil. Han körde mjölken till mejeriet i Lenhovda varje dag men även stock och virke vid sågen. Telefonväxeln på Fridhem pågick till 1963. Ernst och Elsa flyttade då till Alvesta. Bertil Jonsson skulle nu bygga villa för sin familj. Han köpte tomten som ligger mitt emot Ekvillan av far, Josef Karlsson, och byggde huset där år 1954. 1956 köptes Fridhem av Thore Karlsson (Wranå) till ett belopp av 12 000 kr.
Thore och Gunnel gifte sig på midsommarafonen, 21/6 1957 och flyttade då in på Fridhem. Då igångsattes en omfattande renovering av huset, och med tiden utökades familjen med två döttrar. Tiden gick och 1994 var det dags att sälja Fridhem igen och det blev naturligt nog till Ewa Wranå och hennes man Peter Ramén. Huset har under deras tid genomgått omfattande renovering och utbyggnader, bl.a en vacker glasveranda men också en stor och vacker trädgård.
Källor
- Lenhovdakrönikan årgång 2007, Thore Wranå, Kyrkböcker Herråkra, Lenhovda och Hovmantorp.